Glas istället för is..

Mitt intresse väcktes när jag såg glas som gjorts med fusingteknik. Jag kände att det var något som skulle passa mej för en fördel med fusing är att glaset är kallt när man bearbetar det. Jag gjorde ibland snöskulpturer och det var svårt att hinna med det och att köra hundspann eftersom det ju måste göras under samma tid på året. Jag jobbar nu som hundspannsguide under vintermånaderna och i ateljen under barmarkstiden.
Jag och mitt hundspann
Snöskulptur, björnfamilj
Fat, Norrsken och husky
Jack, min gamla ledarhund

Om mej och min konst

Som konstnär är jag självlärd. Jag har ritat och målat så länge jag kan minnas, men inte gått konstskolor.

I stället blev det tekniska utbilningar, först kartritare, jobbade som ritare några år och därefter studier till ingenjör. Mitt mål var att bli polarforskare så jag började läsa geovetenskap. Jag blev av olika anledningar inte polarforskare men vi har nu nästan femtio draghundar. Fastän jag inte valde att jobba som maskiningenjör så har de studierna varit till stor nytta för mej i mitt arbete med glaset. Och mitt drömyrke när jag var barn, var konstnär, så bättre kan det inte bli.

Glaset är mitt favoritmaterial och det som bäst återger vinterns frusna skönhet. Av glas gör jag både bilder och bruksföremål som till exempel lampor, fat och ljuslyktor. Ofta kombinerar jag glaset med trä eller metall. Jag är självlärd inom de tekniker jag använder (Fusing, slumpig ) men jag har haft nöjet att gå en kort kurs med Miriam di Fiore, en av Italiens främsta glaskonstnärer, som lärare.  Mycket har jag lärt mej genom att läsa om glasfusing och mest genom att sedan prova mej fram. Ständigt hittar jag mer att lära om glaset och det gör att mitt intresse växer.

Mina målningar gör jag i akvarell, ibland i akryl. Jag målar sådant jag tycker är vackert, därför är det mycket landskaps- och naturmotiv i mina målningar. Nästan aldrig är det människor med på mina bilder men väldigt ofta djur.

Antnästräsket när isen håller på att gå upp. Min första atelje låg vid sjön.
Platsen där jag sitter och målar, från fönstret syns hundarna.
Candide och ripan, Akvarell

Till min familj hör de utflyttade barnen David (bor i Dar es Salam,Tanzania), Emilia (bor i Kiruna) och Erik ( bor i Luleå) samt min man Mikael. Vår yngste son Stefan,som har en hjärnskada sedan födseln och är handikappad, bor tillsammans med oss.

När de äldre barnen flyttat hemifrån, flyttade vi från Luleå till Auktsjaur där vi haft vår "stuga" i många år. Sedan 2007 bor vi i Auktsjaur, Arvidsjaurs kommun i Lappland. Vi flyttade för att få bättre möjlighet att köra hundspann och mer plats för att kunna bygga en kennel av den storlek som behövs för det antal hundar vi har. Vintern i Arvidjaur är lång och snörik, perfekt för hundkörning. Naturen är fantastisk här och det finns allt vi kan önska oss för det liv vi vill leva.

Min första atelje låg vid Antnästräsket nära Måttsundsronningen i Luleå som var min hemby där jag bott hela livet till dess att vi flyttade till Auktsjaur 2007. Min atelje finns nu i ett gult stationshus vid Inlandsbanan i Auktsjaur. Från ateljefönstret ser jag vårt hus och alla hundgårdar. En perfekt utsikt eftersom jag trivs bäst med att vara i hundarnas närhet även när jag jobbar med min konst.
Björn vid min atelje, Antnästräsket
Vår kaffestuga och valpar
Djup snö vid vår kennel
Sommar

De intressen som jag delar med min man är fiske, jakt, och våra hundar. Båda är vi intresserade av att vistas i naturen och våra jobb med turism, slädhundar, skog och konst är också vår livstil. Tillsammans driver vi turistföretaget Nymånen Hb och har slädhundar av rasen siberian husky och två jakthundar, (vorsteh).

Slädhundarna...

Atelje Nymånen hör ihop med Nymånen Hb som är ett turismföretag som erbjuder hundspannsturer i det vackra skogslandet utanför Arvidsjaur. De hundar vi kör är av rasen Siberian Husky och vi har även uppfödning av denna fina slädhundsras. Våra hundar och allt som handlar om dem finns på Kennel.

upp